Det är väldigt mycket historia här, både på Cocos som helhet och på Destination island som är vår alldeles egna öbebodda ö. (Har jag bestämt, att den är vår alltså). Destination island har en naturstig med skyltar. 1825 gick den franska briggen Mauritius på grund och till botten. Besättningen spenderade flera månader på denna lilla ö innan de hittades. Sen följde en bemannad telegrafstation under många många år från 1901. Det lades kablar i indiska oceanen för att förbinda australien med england. Personalen, ett 25 tal, fick förnödenheter bara var tredje månad så förbipasserande skepp kastade i tunnor med kött, grönsaker, godis, tidningar och brev från passagerare. De höll sig typ bara på denna lilla ö. Rörde sig inte fritt till de andra öarna. Ser man till hela Cocos så fanns plantage och kockosodlingar samt drama under första världskriget och drama under andra. Googla gärna.
Så här ser det ut på en av de bebbodda öarna, Home island, där de flesta bor. Samtliga hus är barackliknande och likadana med plåttak. Mitt i ligger moskén som på högsta volym med alla högtalare utåt kör böner och predikan 5 ggr dygnet runt, även nattetid.
På museet fanns en äkta pengamaskin. Man la in plastpärlor i ena ändan ut och kom runda plastpengar i den andra. Den avändes på 60 talet (1960 talet alltså) av familejn Clunies-Ross (skottar) som betalning till de lokala arbetarna. Pengarna kunde användas till att köpa grejer i Clunies-Ross alldeles egna affär.
En annan dag tog vi jollen igen till Home island och sen färjan till West island som är den andra bebodda ön. Den var ännu mer konstig och ocharmig. När vi kom tillbaka till Home island så kändes den plötsligt inte lika knasig. Sen efter jollefärden när vi kom ”hem” till vår obebodda ö med en helt annan känsla så infann sig det där paradisiska igen 😄
På West island finns det i princip bara en flygplats. Man pker buss i 20 minuter från färjelägret. En stor fin boulevardliknande väg. Bussan stannar bara på ett ställe, flygplatsen. Mellan färjelägret o flygplatsen finns bara palmer. Bredvid flygplatsen ligger en affär med souvenirer. Den har öppet 1 timme på tisdag eftermiddag och 1 timme på fredag morgon. I samband med veckans inkommande och avgående flyg. Resten av tiden används flygplatsen till golfbana!!!! Man spelar över runway. Om det kommer ett flyg har flyget företräde och man MÅSTE vänta.
Vi åt en god lunch på den enda restaurangen som var öppen, de andra har öppet lite olika udda tider i veckan. Alla 3-4 ligger inom 100 m från varandra. God lokal hemmagjord mat, fried currypuffs.
Efter lunchen hade vi 2 timmar kvar tills bussen tillbaka till färgan gick. Såg då en udda solstol på gräset utanför så jag drog in den i skuggan o satte mig tillrätta. En bil körde framtill mig och en man lutade sig ut genom rutan. ”That is not a good idea”. Så pekade han uppåt. ” Dangerous”. Javisst ja tänkte jag, dum turist, här är nog den vanligaste dödsorsaken fallande kokosnötter.
Här är vår ö och alla båtar, nu har nästan alla 22 hunnit komma hit.
Lämna ett svar